Kärlek.................... ett litet ord som betyder mycket, ett ord som smutskastats, något som en del tar till för att lura någon. Något som känns underbart, och som kan göra mycket ont.

För en del pirrar det i hela kroppen bara de tänker på personen de är kär i, andra är konstant "rusiga" och varma, andra blir nervösa etc... etc...

Kärleken lämnar ingen oberörd. Kärleken skiljer sig också beroende på om den är besvarad. Är du lyckligt kär så känner du dig oövervinnerlig - är du däremot olyckligt kär kan det kännas som om hela världen rasar.

Några kan drabbas av passionen - är det kärlek?
En del är övertygad om att  det är först när man känner varandra väl och accepterar varandras bra och dåliga sidor
Är kanske kärleken individuell?

En del prioriterar bort kärleken, kanske av rädsla.....  kanske har man blivit kär i "fel" personer tidigare och har dåliga erfarenheter av det.... Att våga bejaka sina känslor och göra något åt dem kan vara svårt.

Är det så underbart att vara kär och ta vara på de lyckliga underbara stunder - att man skall vara beredd att ta sorgen - om det skulle leda till det?   Ja, det kan bara var o en svara på.


Jag bara vet en sak.
Jag gillar glass  och äter det ibland  trots att jag kan må illa en stund efteråt.   Det är ju så gott just då.
Jag går gärna ut och fiskar  trots att alla insekter som "hoppar" på mig. Det är så skitroligt just då.
Jag vill känna den stora känslan kärleken   trots att den också givit mig dåliga erfarenheter. Den är ju så stor och underbar just då.

---

Min väninna tror nog inte alls på kärleken....................................nu.

Hennes karl  sedan ett (1) år bröt helt plötsligt kontakten. Han blev mot slutet "konstig", så hon kände ju på sig att något var fel. Men varför kan inte man vara så ärlig att säga något. Det är så lätt att säga till någon att man hyser känslor fär vederbörande, men det är tydligen svårt att säga att känslorna tagit slut.      Visst sårar det, men om man "har alla hundra "på plats, så vet man att hela situationen sårar iallfall och allt det fina man hade en gång blir tarvligt.

Det gör ont i henne nu, men kärleken dör utan näring.
Älskar man någon och inte får samma känslor tillbaka, ja då stendör känslorna, även om det kan ta sin tid.
Men jag tror personligen att allt som händer har sin mening, även då man inte alltid förstår det just för stunden.

Man skall inte klamra sig fast på det som inte är åtkomligt för en... det är bortkastad energi och leder inte till någonting.

Det är bättre att t ex bli arg och hoppa omkring som en galning (som tigern nedan)  och sedan gå vidare.
Iallfall så hoppas jag att hon vänder det negativa till något positivt...det finns fler